En ny dag som känns både jobbig och förväntansfull inför allt nytt som ska hända nu.

Igår blev en jobbig dag när man inser att alla människor har inte stake nog att stå upp för sina egna tankar och ord. Vänskap som känns som ett såll, personligheten, vänder kappan efter vinden. Gör ont i hjärtat, men det är bara släppa och gå vidare. 

Var med en vän ner till mitt favoritställe där jag bor. Hände massa saker som gjorde att jag blev besviken ytterligare på en person som jag tycker bra om. En tumult händelse mellan honom och en annan man som resulterade i att farbror blå fick komma. Jätte tråkigt för jag brukar ofta gå dit för att få en lugn stund och bara vara. Kommer aldrig att gå dit igen så det är bra att jag snart nu flyttar. 

Det är mycket omkring mig nu och min utmattningssyndrom gör så fort jag blir stressad så börjar jag skaka och blir förvirrad samt tårarna rinner utför mina kinder. När ska jag få lugn och ro i mitt liv? Tur jag har mina verktyg och vet hur jag ska göra för att komma igenom allt men min biologiska kropp kan jag inte tvinga hela snabbare utan allt tar sin tid. 

Nu så ska jag snart bege mig till Uppsala för ett affärsmöte ikväll. Hoppas min ork håller i sig tills jag är tillbaka.