Tuff tillvaro när kroppen inte vill som jag vill i livet

Nu har mitt liv pressat till det yttersta och jag känner hur jag sjunker ned i en avgrund där jag verkligen inte vill befinna mig. Min ork är helt slut kroppsligt och mentalt…

Jag orkar inte just nu vara uppe utan legat till sängs de senaste dagarna. Det är flera anledningar till mitt dipp.. En förkylning som pågått i tre veckor med en hosta där det väser nu i bröstet när jag andas. Jag har även hostat så mycket att jag fått spricka/sprickor i de nedersta revbenen på samma sida. Där jag knäckte ett i somras och samma sidan som bältrosen satte sig som jag fortfarande känner av, suck…

Inte nog med det… Nej då.. ska de j…vlas så görs det ordentligt…. Mina låga blodvärden gör mig toktrött och min fart och tänk går i ultrarapid.. Då pga av att min mage ”tunntarm” har krånglat och jag har förlorat mycket blod i snabb takt nu. En dag kände jag bara nu är det för mycket bara. Jag bara sjunk ned på golvet i tårar som resulterade i att jag började hosta och smärtan i revbenen gjorde mig alldeles kallsvettig. Men va F…n jag kan inte ens gråta….. Jag gråter inte ofta, nu och tillbaka i tiden men ibland nu så kan jag gråta glädjetårar när jag upplever något fint. Eller ser att det finns verkligen kärlek och omtanke mellan människor och inte bara oro och en massa hat…

Min kropp vill inte samarbeta med mig och inte gjort det på ett bra tag. Jag har börjat inse vad som är fel med min kropp och att jag måste hitta en balans. Läkarna kan ju inte hitta eller ge mig ett bra svar på mitt problem. Men jag är mästare på min kropp men ibland så tänker jag. Vet inte vad som är vad med kroppen när det är så många olika problem.

Min tunntarm har en missbildning som kallas hemangiom troligt och det är jätte svårt att hitta det i en tunntarm som har en jätte stor yta för en liten kamera att hitta. De kan göra en kärlröntgen där de sprutar in radioaktivt ämne för att försöka finna det. Men även där så kan de missa platsen….

Jag vet nu av mina fem år med denna skit att min kropp inte klarar av att jag har ett normalt blodvärde. För då börjar blöda rikligt… det låter som jag kissar när jag går på toaletten. Så mycket blod kommer ut och vissa dagar för jag gå typ upp till 4-5 gånger per dag för annars skulle jag ”skita på mig” och då är det bara blod som kommer. Det kommer även inkapslat blod i stora klumpar, suck…. INTE ROLIGT känner hur livet rinner ur mig…

Jag vet nu och har förlikat mig med det. Att det kan typ brista en dag och de hinner inte rädda mig. För det har bara exalerat sedan februari 2018.. Just nu så tar jag en medicin cyklokapron som gör blodet trögflytande men det gör mig trött och seg. Tankarna går sakta och trögt… Inte min melodi som gillar att filosofera och ha djupa tankar om livet och hur man kan förändra livet för mänskligheten.

Ja ja. Livet rullar på och jag tar en dag i taget och sedan får jag se vad som händer. Jag har i alla fall inte krig utanför min dörr. Jag har mat på bordet en varm säng att gå och lägga mig i på kvällen. Allt elände som pågår nu ute i världen och i Sverige är skrämmande med en oviss framtid för många människor.

Varför tillåta få människor skapa en vidrig tillvaro för den lilla människan som kämpar på med att bara leva ett vanligt liv.

Kära medresenärer på vår planet jorden. Ta hand om er och gör det bästa av er tillvaro och försök att känna ro och kärlek till andra medmänniskor. Vi är alla en mänsklig ras på en planet ute i ett stort universum. Där allt kan ta slut med ett stort brak… där vi lever på som om vi vore odödliga och hade all tid på oss att finnas kvar här…. Men som vi lever och känner i vårt hjärta/själ så skapar vi bara mera elände på många plan..

Vi kan förändras.. Om vi börjar förstå vår biologiska/energikropp och den energivärld vi lever i. Kvantfysikens fantastiska värld där vi befinner oss.